Obotlig cancer

I vanliga fall brukar jag sova vid den här tiden. Jag är en sån där kvällstrött person och tänker att sömnen före 24.00 är den bästa sömnen (har hört det för många år sedan och tror fortfarande stenhårt på det).

Jahopp, så varför sover jag inte nu för då?
Joo, därför att jag sitter här och tjuter framför Sabinas blogg om kampen mot hennes obotliga cancer. Hon kämpar varje dag för att överleva och planerar sin egna begravning. Mycket läsvärd blogg, så gå in och läs den och sedan förstår ni varför man ska ta vara på varje minut i livet.

Sen behöver man ju inte överdriva som jag, som ofta tänker att jag kanske kommer att krocka på vägen till jobbet och måste pussa Putte en extra gång. Det är läskigt det där att man aldrig har en aning om hur en dag kommer att se ut. Eller det är ju klart att jag kan planera dagen och veta vad jag ska göra och på vilka klockslag, men sen kan ju alltid något oförutsägbart hända. Så pussa era älskade en extra gång idag och imorgon och för alltid. =)

Puss till alla från mig! =)

Kommentarer
Postat av: Sandra

Svar: jag förstår dig, det är hopplöst när det inte visar resultat, men snart säger det nog pang, det gäller att inte ge upp!



Vore kul att ses någon dag.

pusss

2009-02-25 @ 08:26:08
URL: http://sandranilsson.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0